I mitt inre...

Hela dagen har jag pendlat mellan otrolig lycka och djup sorg. Varför då undrar du då säkert, och det har jag inget direkt svar på. Lycka för att jag har en sån underbar man, två otroligt fina barn, underbara vänner och jag andas..... andetag efter andetag. Det gör mig lycklig. Att andas. Men helt plötligt, kastas jag in som i ett mörker. Jag får en olustig känsla i bröstet och blir ledsen. Ledsen för saker jag missat göra, saker jag gjort, människor jag kanske sårat, att jag kanske inte visar mina barn hur mycket... hur väldigt mycket jag älskar dom och hur mitt hjärta nästan brister av bara tanken att något skulle hända dom. Eller att jag kanske inte visar mina vänner hur mycket dom betyder för mig. För det ör dom.Var och en har en speciell plats i mitt hjärta.

Men varför jag känner sorg vet jag inte, vet bara att känslan inte är något jag tycker om. Hoppas den försvinner snart....